Pigan på Bondgården

Folk pratar om hösten att nu är den här på allvar. Jag som har längtat efter den känner mig besviken. Jag har inte kännt av den där riktiga hösten ännu. Några träd började gulna men sedan kom kylan och snart är väl allt täkt med snö. Jag väntar fortfarande på den där röda, gula och oranga färgen som brukar klä vartenda träd... Jag kanske bor bland för mycket barrträd. . . Det är björkarna som har skiftat färg, fast de blev bruna väldigt snabbt. Det känns som att bli lurad på en årstid, den bäst av dem alla dessutom. Men men det är kanske så många som längtar efter vintern nu att någon har snabbat på tiden lite granna. Tusan, snart snö och elende och jag kommer tvingas till att köra skoter. Det som var så kul när jag var liten, att få åka skoter med pappa. Nu får jag bara ont i röven, kalla händer och fötter och det guppar för mycket. Min kära färstman sa att det är roligare att köra, så nu när jag har skoterkort så kommer det bli åka av.

Hittills har jag bara kört åt skogen när jag kört. Det vill säga rakt in i slyn eller i ett dike. Verkligen jätte kul! (Irronin flödar)´.

Vilket totalt värdelöst inlägg. Jag är uttråkad, jag har verkligen ingenting att göra. För allt jag vill göra kan/får jag inte göra. Så jag väntar och väntar och väntar... VäntarVäntarVäntar! Funderar på att ta bort kattluckan från kattrummet... Det är ju onödigt att ha den där och låta den bli förstörd när rummet ändå inte används som kattrum. Ni ser, det spelar ingen roll vad jag gör, för ingenting blir som jag tänkt mig. Varför ens engagera sig. Jag får godkännande att så kan jag göra och jag gör det och sedan är det ingen som utnyttjar, använder det eller bryr sig om det. Jag har lagt ner alldeles för mycket tid på den här gården. Jag ska fortsätta vänta. Och jag ska plocka ner den där kattluckan, den var alldeles för dyr för mig, jag som inte har ett öre i inkomst. Jag ska sluta bry mig och fortsätta vänta!

Läs mer på www.emolli.blogg.se 

När vi åker häst och vagn.

Jag saknar funktionen att kunna lägga ut flera bilder i samma inlägg, så jag har skapat en till blogg som jag tänker länka till för en tid framöver, när jag känner att jag vill visa en serie av bilder.

Jag börjar lite försiktigt med Snäckans terarium som har fått en del upprustning.

Klicka på länken:

 www.emolli.blogg.se

Två veckor efter vårat senaste besök hos veterinären då det bekräftades att hennes bukspotkörtel var utslagen igen kommer vi dit igen, den här gången pågrund av att hennes kliande har blivit en ständig företeelse. Jag uppmärksammade först något enstaka sår som sedan visade sig vara små utslag över hela kroppen och mest under magen.

Denna gången blev diagnosen, allvarlig hudinfektion. Detta kan ha uppkommit av något hon träffat på ute eller någon form av allergi. Att denna lilla hund ska råka ut för alla sjukdommar och besvär börjar nu klarna och falla på plats.

Förra årets händelse då hon blev förgiftad, förstoppad av slaktavfall kan orsaka att andra funktioner i kroppen slutar fungera. Försämrat immunförsvar...

I går fick hon en kortison spruta och på kvällen hade vi order om att duscha henne med ett bakterie och svampdödande shampo som vi fick med oss hem. Hon ska duschas med detta två gånger i veckan och shampot ska sitta kvar i tio minuter. Det kanske låter som en skonsam behandling. Men för Kessie är det rena mardrömmen då hon avskyr att duscha. Men gårdagens dusch gick bra även fast hon inte uppskattade behandlingen.

Min kärlek till den här lilla hunden kommer att göra mig väldigt fattig. Men jag tvekar inte att lägga ut vart enda öre för henne. För det är hon värd.

Det spelar ingen roll vem du är, vad du har gjort, eller vad du kan... så länge du inte har det på papper.

Du kan ha kunskapen, men du har inte gått någon utbildning för att få den. Därför spelar det ingen roll. Står det inte i form av ett betyg så kan du ingenting, du är ingenting!

Dessutom finns det ingen räddning för oss under 25 år. Får du inte ett fast jobb eller några extra jobb eller vikariat så får du inte ett öre. Du får ingeting av någon. Du kan slita skiten av dig för att komma någon vart men det är bara du som ska ge och ge och tillslut är du så slut och har så lågt självförtroende, låga tankar om en hoppfull framtid att du inte orkar mer. Det handlar om pengar och inte om att trivas. För de enda jobb som finns för dig är sådant du skulle kunna vantrivas till döds med.

Det finns många som tänker så, att de gärna tar skitjobben och lider några månader år och sedan har de lite pengar och hoppar vidare till nästa skitjobb. Men jag vill inte ha det så. Jag vill trivas med livet. Jag vill inte knega på ett jobb större delen av dagen för att sedan komma hem trött och less, somna tidigt och börja om igen. Jag vill hinna uppleva livet också. Inte bara träla mig igenom det därför att. För mig är det viktigare att trivas än att tjäna pengar. Men jag kan inte leva på kärleken år efter år. Jag vill kunna vara lite viktig jag också.

Nog för att jag trivs med att vara "hemmafru", men det ger inget mer än utgifter.

För någon vecka sedan var jag med om en skrattretande sak.

Jag lyssnade på radion där de hade en veterinär på besök. Lyssnarna fick skicka in sina frågor om sina djur.

Det retsamma i det hela var att jag kunde svara på varenda fråga de ställde och jag svarade för mig själv innan veterinären hann göra det. Så när hon kom med sitt svar bekräftade det bara att jag hade rätt.

Jag kan saker, och jag har ett enormt intresse för det. Men det syns inte i mina papper!